Blå get är en kraftfull blåmögelost ifrån Lillängens gårdsmejeri. Osten är som namnet antyder gjord på getmjölk. Det är en vacker ost med roquefortmögel även på utsidan. En relativt nyanserad blåmögelost som är smulig, smakrik och fyllig.  Passar utmärkt med ett gott knäckebröd, hemgjord plommonmarmelad och ett glas portvin.

Tidigare har provat vit caprin ifrån Lillängens gårdsmejeri och inte varit så imponerad. På en marknad för några veckor sedan fick jag chansen att prova några av deras övriga ostar och blev faktiskt positivt överraskad. Kanske är det bara så att jag inte är någon vit caprin älskare.

Askungen är en ost som tycks inspirerad av den goda osten Morbier men här har man låtit halva osten vara get och halva ko vilket ger en intressant ostupplevelse. Osten är både vacker [...]]]>

Tidigare har provat vit caprin ifrån Lillängens gårdsmejeri och inte varit så imponerad. På en marknad för några veckor sedan fick jag chansen att prova några av deras övriga ostar och blev faktiskt positivt överraskad. Kanske är det bara så att jag inte är någon vit caprin älskare.

Askungen är en ost som tycks inspirerad av den goda osten Morbier men här har man låtit halva osten vara get och halva ko vilket ger en intressant ostupplevelse. Osten är både vacker att se på och riktigt fyllig och god.

Lillängens gårdsmejeri ligger utanför Sunne i Värmland och de gör i första hand getost. Kanske värt en utflykt till sommaren?

Påsken innebar inte bara påskkärringar och påskharar. Iår gjorde jag även nya bekantskaper med snövit och rödluvan.

Jag pratar inte om en djupdykning i sagorna utan ostar ifrån GoAGård i Hasslarp utanför Helsingborg. GoAGård gör främst getostar och vår Rödluva var en 2-årigt lagrad hårdost av get som smakade fantasktiskt! Här pratar vi inte god för att vara svensk utan en rikt bra lagrad hårdost helt enkelt. Lukten och smaken påminde mig mycket om parmesan.  En hård smulig ost men utan de kristaller [...]]]>

Påsken innebar inte bara påskkärringar och påskharar. Iår gjorde jag även nya bekantskaper med snövit och rödluvan.

Jag pratar inte om en djupdykning i sagorna utan ostar ifrån GoAGård i Hasslarp utanför Helsingborg. GoAGård gör främst getostar och vår Rödluva var en 2-årigt lagrad hårdost av get som smakade fantasktiskt! Här pratar vi inte god för att vara svensk utan en rikt bra lagrad hårdost helt enkelt. Lukten och smaken påminde mig mycket om parmesan.  En hård smulig ost men utan de kristaller som en parmesan kan ha.

En smaksattfärskost provades också (vitlök). Denna var god men lämnade inga bestående minnen.

Intressantare var den tredje osten, Katrinas Snövit, som var en vitmögelost med en mycket tydligare getkarraktär. Det var en god ost med mycket färskostkänlsa som jag inte är säker på att den skulle vara där. Möjligen hade den mått bra av att mogna en aning.

Det är alltid roligt att prova nya ostar och det är speciellt roligt när man hittar ostar så bra som rödluvan. Jag ser framemot att prova fler av deras ostar.

I höstas gjorde vi en angenäm bekantskap med en för mig tidigare okänd ost, Petit fiancées de Pyrenées. Ett ovanligt långt namn på en ost kan man tycka, men låten inte namnet avskräcka detta är verkligen en ost för alla kittostälskare.

Petit fiancées de Pyrenées är en kittost gjord på  opastöriserad getmjölk och härstammar ifrån Ariège i franska Pyrenéerna.  Den har en fantastisk kittostsmak och med sin krämighet var den helt oemotståndlig. Den är inte lika kraftig i smaken som en Reblochon, som sägs vara något [...]]]>

I höstas gjorde vi en angenäm bekantskap med en för mig tidigare okänd ost, Petit fiancées de Pyrenées. Ett ovanligt långt namn på en ost kan man tycka, men låten inte namnet avskräcka detta är verkligen en ost för alla kittostälskare.

Petit fiancées de Pyrenées är en kittost gjord på  opastöriserad getmjölk och härstammar ifrån Ariège i franska Pyrenéerna.  Den har en fantastisk kittostsmak och med sin krämighet var den helt oemotståndlig. Den är inte lika kraftig i smaken som en Reblochon, som sägs vara något av en förebild för osten, istället tyckte jag att den påminde om den fantastiska osten Livarot.

December rullar på i högsta fart och äntligen har skrivbordet och datorn intagit en någorlunda lämplig plats i huset efter ett evigt flyttande mellan rum mitt i diverse målnings och renoveringsarbeten. Precis innan omflyttningen av möbler och skrivbord började så avnjöts två svenska blåmögelostar.

Ifrån gårdsmejeriet Brostorp , som startade med att producera ostkakor en gång i tiden, kommer Brostorps blåmögelost. En snygg ost. Svart/grå med vitt innanmäte. Det är en ost av komjölk med tydlig mögelsmak och toner av champinjon. Smaken [...]]]>

December rullar på i högsta fart och äntligen har skrivbordet och datorn intagit en någorlunda lämplig plats i huset efter ett evigt flyttande mellan rum mitt i diverse målnings och renoveringsarbeten. Precis innan omflyttningen av möbler och skrivbord började så avnjöts två svenska blåmögelostar.

Ifrån gårdsmejeriet Brostorp , som startade med att producera ostkakor en gång i tiden, kommer Brostorps blåmögelost. En snygg ost. Svart/grå med vitt innanmäte. Det är en ost av komjölk med tydlig mögelsmak och toner av champinjon. Smaken är relativt mild med smakrik. Osten är fast i konsistensen.

Utmärkta tillbehör är torkade fikon, ”fikonkaka” eller plommonmarmelad. Det Kaliforniska McManis Petit Sirah avnjöts till och passade riktgit bra.

Blå vättern ifrån Löt gårdsmejeri i Vikingstad är en getost. Snygg även denna. Gillar den lite mörka tonen på osten. Känns tyvärr som att den passerat mognads stadiet. Mycket amoniaktoner och den får inte mig på fall. Kanske är det mognaden eller kanske så är jag och Blå vättern inte helt kompatibla. Denna gång håller jag mig till Brostorps blåmögelost men hoppas få prova en blå vättern i bättre skick i framtiden. Kanske är Brostorps blåmögelost en kandidat till julbordet?

Crottin de chavignol är en av de stora ostarna ifrån Loiredalen i Frankrike. En opastöriserad liten getost som säljs i många mognadsgrader där våra exemplar nog får klassas som relativt unga.

En liten rund ost full av smak. Om caprinell är för nybörjare så är det här osten för den inbitne ostälskaren. Den är inte svår men den är en fyllig getost med komplex välharmoniserad smak som smälter i gommen. Perkekt match till champagne.

Jag kan tänka mig ett lyxigt champagnetilltugg med en bit [...]]]>

Crottin de chavignol är en av de stora ostarna ifrån Loiredalen i Frankrike. En opastöriserad liten getost som säljs i många mognadsgrader där våra exemplar nog får klassas som relativt unga.

En liten rund ost full av smak. Om caprinell är för nybörjare så är det här osten för den inbitne ostälskaren. Den är inte svår men den är en fyllig getost med komplex välharmoniserad smak som smälter i gommen. Perkekt match till champagne.

Jag kan tänka mig ett lyxigt champagnetilltugg med en bit crottin de chavignol på en tunn egengjord crostini och lite lite blåbärssylt.

Man kan höra på namnet att denna godbit är spansk. Den kommer ifrån Extremadura i sydvästra Spanien och är en halvhård getost med ett gulaktigt mögelskal som lagrats i 40 dagar. Osten är krämig i känslan med en karaktäristisk getostsmak men ändå ganska mild med en aning syra, lite färskostkänsla nästan. En god ost men inte topp tio.

Osten serverades med knäckebröd och en hemgjord blåbärsmarmelad smaksatt med svartpeppar. En bra kombo.

Blåbärsmarmelad med svartpeppar

Sommaren bjöd på ovanligt lite ost. Med semestern och det förlorade greppet om vardagarna försvann även fredagsosten märkligt nog men detta till trots så förekom det ett par omgångar med ostfrossa. Under den senare delen av sommaren bjöd mina föräldrar på ovanstående ostbricka fylld med goda ostar ifrån olika delar av europa däribland Caprinelle.

Caprinelle är en ganska snäll getost ifrån franska baskien. Konsistensen är hård men ändå mjuk och smaken är relativt mild och krämig.  Den påminner om Puy du fou i både känsla och smak kanske ngt [...]]]>  

Sommaren bjöd på ovanligt lite ost. Med semestern och det förlorade greppet om vardagarna försvann även fredagsosten märkligt nog men detta till trots så förekom det ett par omgångar med ostfrossa. Under den senare delen av sommaren bjöd mina föräldrar på ovanstående ostbricka fylld med goda ostar ifrån olika delar av europa däribland Caprinelle.

Caprinelle är en ganska snäll getost ifrån franska baskien. Konsistensen är hård men ändå mjuk och smaken är relativt mild och krämig.  Den påminner om Puy du fou i både känsla och smak kanske ngt mildare. för den som finner sig skeptisk mot getostar så är detta en bra ost att börja med. Den är på inget sätt påträngande men är ändå fyllig och riktigt god.

Som så många getostar så passar den väldigt bra med blåbärsmarmelad. Denna kväll bjöds det på en blåbärsmarmelad med svartpeppar men även en blåbärsmarmelad smaksatt med rosmarin borde vara en hit.

Ostar uppifrån och vänster till höger: Vesterhavsost, Manchego, Caprinell, Puy du fou, Basiron Pesto, Getostrulle, Monte enebro.

Nu är det snart fredag och dags för fredagost igen. Denna fredag blir det troligen en bit Morbier och en bit Pont l’Évêque inköpta på Örebro ost förra helgen tillsammans med en massa andra goda ostar.

När det känns långt till ostbutikerna och ostlängtan är svår så finns det tack och lov rätt mycket ost på närmsta matvarubutik. Jag kan fortfarande känna mig lite lyckligt över att hitta Le Rustique Camembert i butik, en ost som var husets camembert (nåja jag bodde [...]]]>

Nu är det snart fredag och dags för fredagost igen. Denna fredag blir det troligen en bit Morbier och en bit Pont l’Évêque inköpta på Örebro ost förra helgen tillsammans med en massa andra goda ostar.

När det känns långt till ostbutikerna och ostlängtan är svår så finns det tack och lov rätt mycket ost på närmsta matvarubutik. Jag kan fortfarande känna mig lite lyckligt över att hitta Le Rustique Camembert i butik, en ost som var husets camembert (nåja jag bodde i ett litet rum men ändå) det år jag pluggade i Nancy, Frankrike. Tänk vad det har hänt i ostdiskarna de senaste 15 åren!

Jag har aldrig varit ett stort fans av industribrien som man hittat på ICA och dylika affärer men Le Rustiques brie är ett klart undantag. Visst det är inte en brie de meaux men den har ändå en helt annan lite mognare karaktär än övrig brie i deras ostdisk. En klart glad överraskning. Tillsammans med husets Pinot Noir Irony så har man räddat vilken fredagskväll som helst.

Le Rustique Petit Munster är också god om än lite mesig för att vara en munster men inte oangenäm på något sätt. Även den gick faktiskt rätt bra till Irony vilket kanske säger en del ostens karaktär.

Häromveckan intogs en ost som jag inte kan minnas att jag ätit förut. En ost som väl fyllde sin plats som fredagsost, Etorki.

Etorki är en ost ifrån Mauléon i franska baskien. Den är gjord på pastöriserad fårmjölk som pressats och lagrats. Det är en mjuk hårdost som smälter i munnen. Doften är fyllig men inte påträngande och smaken är inte helt olik en fransk bondost väldigt fyllig men ändå snäll i smaken. Den skriker ingalunda får om det är någon som är [...]]]>

Häromveckan intogs en ost som jag inte kan minnas att jag ätit förut. En ost som väl fyllde sin plats som fredagsost, Etorki.

Etorki är en ost ifrån Mauléon i franska baskien. Den är gjord på pastöriserad fårmjölk som pressats och lagrats. Det är en mjuk hårdost som smälter i munnen. Doften är fyllig men inte påträngande och smaken är inte helt olik en fransk bondost väldigt fyllig men ändå snäll i smaken. Den skriker ingalunda får om det är någon som är rädd för det.

Till Etorkin så drack vi en Langhe Nebbiolo Pio Cesare som med sin fruktighet och sin fyllighet passade riktigt bra till osten.