Ost
Nu visas arkiv för kategorin Ost.
En bit jarlsberg med hemlagad aprikosmarmelad och knäckebröd utgjorde veckans fredagsost. Sanningen att säga så slank det ner en liten bit camembert också men den var inte huvudnumret denna kväll.
Jarlsberg är en ganska mild men ändå smakrik hårdost med gamla anor ifrån vårt vackra grannland Norge. En norsk släkting till den franska Comtén kan man säga. Även om den är både mildare och krämigare än Comté så finns nötigheten och sötman där. Man ska inte glömma att det finns många goda ostar med gamla anor ifrån både Sverige och norge.
Aprikoserna och nötterna i marmeladen passade utmärkt till osten. Jag skulle kunna tänka mig att ett glas torr sherry till inte hade varit helt fel även om jag inte provat det. Sötman ifrån marmeladen gör det svårt med rödvin till men utan marmeladen passar det utmärkt med ett glas Ravenswood Zinfandel till.
Taggar: aprikosmarmelad, hårdost, jarlsberg, Ost, sherry, Zinfandel
Härligt fredag igen och dags för fredagsost!
Denna vecka blir det camembert och jarlsberg i all sin enkelhet med goda tillbehör men förra veckan åt vi upp den sista biten Comté.
Comté är en av de stora och omtalade franska hårdostarna. Den produceras av opastöriserad komjölk i de vackra trakterna runt Jura bergen i Franche-Comte i frankrike.
Denna fantastiska ost har en nötig lite fruktig karaktär med mycket smak. Comté säljs med olika lagringslängd, vilken lagring min ost fått vet jag tyvärr inte men jag gissar på att det inte var den mest långlagrade.
Osten ger mig en direkt känsla av schweizerostar, appenzeller mfl. men den har faktiskt en hel del gemensamt med ostar som jarlsberg och gréve.
Vi han prova osten till lite olika drycker. Den intressantaste kombination var comté med ett glas torr sherry, Dry Amontillado. Det funkade förvånandsvärt bra och jag kan tänka mig att det skulle funka ännu bättre med en riktigt långlagrad comté.
Annars var favoritkombinationen Windsor Zinfandel som är en förhållandevis lätt och fruktig zinfandel.
Taggar: comté, fransk ost, pressad ost, sherry, Zinfandel
Härligt det är fredag igen!
Denna fredag har vi en god bit Comté som väntar på oss men förra fredagen smaskade vi i oss en bit Tomme de Chèvre. Förra våren gjorde jag ett blogginlägg om en annan Tomme de Chèvre. De två må ha samma namn men de delar inte mycket mer. I butiken kunde man tyvärr inte svara på ursprunget för denna ost (eller rättare sagt så ville de nog inte ta sig tid till detta tyvärr).
Hursom helst så var denna variant inte bara en ovanligt vacker ost (för det var den verkligen) den var också en halvfast ost med krämig och rik smak. Kraftig och fyllig men ändå mjuk smak om man nu kan säga så. Jag kunde inte känna mycket av get i den. Den påminde mig faktiskt om en bondost som fick agera fredagsost i somras men om man skulle jämföra bredvid varandra skulle skillnaden säkert vara stor. Kanske är det den krämiga fylligheten som är lika. Torkade fikon gjorde sig utmärkt till denna ost.
Till osten dracks ett glas Chablis Saint Martin 2008. Det var gott till men ännu bättre kunde det kanske varit med ett kraftiga och något torrare vin till.
Taggar: Chablis, fransk ost, getost, Tomme de Chèvre
Reblochon är en ost med lång historia. Den sägs härstamma ifrån 1300-talet så man kan ju verkligen inte anklaga den för att vara ett nypåhitt. Osten produceras i Savoie nuförtiden men det sägs att den gjordes även i italienska alperna en gång i tiden.
Reblochon tillhör ostarna som kan bidra med starka odörer i kylen. Det är en lätt pressad ost gjord på den extra feta komjölken ifrån slutet av mjölkningen (åtminstone var det så ursprungligen).
Själv tycker jag att just Reblochon är en ost som blir förmycket om den är övermogen men denna gång var den perfekt, krämig och subtil i smaken. Smaken är smörig men ändå smakrik med lite stalliga toner.
Till osten drack vi en Gobelsburg Grüner Veltiner 2008. Ett frisk, kryddigt (toner av ingefära kan kännas om man anstränger sig) och aningen fruktigt vin som passade utmärkt till reblochon men som även gör sig bra till getost (provade till en getbrie och en lagrad holländsk hård getost) och ett riktigt bra sällskap till sushi.
En Chablis eller ej ekad Chardonnay borde vara ett bra alternativ som vin.
Taggar: fransk ost, Grüner Veltliner, Ost, pressad ost, Reblochon, vitmögel ost
Förra fredagen avslutade vi middagen med denna lilla godbit ifrån Ostbitens gårdsmejeri. Osten heter Clara och är en vitmögelost med grönmögelkaraktär den har nämligen delat rum med sin släkting Evert.
Clara är aningen smulig i strukturen och inger en känsla av färskost. Det är dock en smakrik ost och är lite som en färskostvariant av Blue alp kan man säga.
Till osten drack vi Graham Quinta dos Malvedos ifrån 1998. Men jag hade nog föredragit något istil med Domaine Pouderoux eller Moscatel Setúbal som inte är fullt så alkoholstarkt.
En tråkig nyhet när vi nu pratar om ost är att Who Cut the Cheeze har stängt ner sin blogg. En blogg fylld med spännande, inspirerande och lärorika inlägg om ost har försvunnit ur bloggosfären. 
Taggar: Clara, evert, Ost, ostbiten
Det är fredag och det är återigen dags för en god ost. För några veckor sedan åt vi en mycket god ost Grès des Vosges.
Grès des Vosges är en smakrik kittost med sitt ursprung i Alsace (Les Vosges bergen). Bladet på ytan är ett litet ormbunksblad som väl är något av grès de vosges kännetecken.
Denna lilla ovala ost har ett tunt ljust orange skal som är aningen klibbigt. Osten badas tydligen delvis med kir vilket jag inte kan säga att jag kände.
Doften med påträngande stallkänsla påminner starkt om munster. Smaken är krämig fyllig med viss beska och påminner en hel del om munster.
Detta är en ost för alla oss som gillar smakrika stinkande ostar.
Till osten drack vi en Laroche Bourgogne Chardonnay, men vi konstaterade att ett vin med mera syra typen Riesling ifrånAlsace skulle ha gjorts sig bättre till.
Taggar: fransk ost, Grès des Vosges, kittost
Nytt år och nya ostar. Första fredagsosten detta året fick bli en Puy de Fou.
En väldigt speciell och god hård getost. Fast i konsistensen ungefär som en gamle ole. Smaken påminner om en blandning av gamle ole och en riktigt bra manchego. Mjuk fyllig smakrik men inte påträngande. Nära kanterna fanns en tydlig smak av tryffel.
Som tillbehör hade vi en bit lingonconfiture. Vilket var gott men det hade inte skadat med något högre syra i confituren.
Taggar: fransk, getost, Puy de Fou
Sillen är uppäten och tomten har passerat med uppskattade klappar. Det som återstår av julen är matrester. Några extra uppskattade rester är ostarna.
På julbordet hade vi fyra goda ostar:
- Kvibille cheddar( för vad vore väl ett julbord utan en cheddar)
- vällagrad Stilton
- Peccorino Sardo
- Getost killing ifrån skärvångens bymejeri
Till julmaten dracks det både julöl och julmust. Tilldessa förhållandevis starka ostarna så gör sig faktist julmust bra till. Vi sparade även lite Midvinternattens mörker till osten och kunde konstatera att denna mörka bittra öl funkade mycket bra till de smakrika ostarna också.
Jag som tidigare mest har köpt stilton i krus känner att jag missat mycket av stiltons storhet. Stilton passar bra även till glögg med lite styrka i och givetvis portvin. Ett givet tillbehör är fikonmarmelad som bryter fint mot styrkan och sältan i osten, men jag tycker faktiskt att marmelad till är lite överflödigt när man dricker söta drycker som portvin och glögg till.
Peccorino sardo en god hård fårost med bra sälta. Denna passar bra på ostbrickan men passar dessutom utmärkt att riva över pastan eller som vi gjorde igår över ugnrostad pumpa till resterna av julskinkan.
Skärvångens Killing är en krämig vitmögelost med kraftig smak av getost. Riktigt god och kommer definitivt att provas igen i andra sammanhang.
Cheddar är cheddar, vilket innebär en aningen krämig hårdost med mycket smak och sälta som passar bra att skeda på julafton men som förgyller skinkrester och gratänger många dagar efter jul. Varför inte göra en julig quiche med julskinka och cheddar?
Jag känner mig hursomhelst extra lycklig när kylen är full av goda ostar =).
Taggar: cheddar, julost, peccorino sardo, skärvångens killing, stilton
Ingen buffé utan ost (inte hemma hos oss iallafall 
). Dessa tilltugg passar utmärkt både till glögg, champagne och Kir Noel.
Det första tilltugget är den väldigt goda osten jarlsberg med russin. Enkelt men väldigt gott och uppskattat bland de flesta.
Jarlsberg med russin:
- Jarlsberg
- Blandade russin
- Dela Jarlsbergen i kuber med ca 1cm sida.
- Spetsa russin på osten med tampetare. Klart!
Det andra tilltugget är mjuka getostbollar rullade i pepparkaka. Getost smakar fantastiskt med champagne och andra champagne liknande bubblor men passar även häpnadsväckande bra med glögg.
Mjuka getostbollar:
- 1 Getostrulle
- ~½ litet Ingrid Marie äpple
- ~1msk crème fraiche
- några pepparkakor
- Skär bort skalet på getosten och dela den i mindre bitar.
- Skala äpplet och dela i mindre bitar.
- Mixa getost, äpple och crème fraiche
- Krossa pepparkakor i t.ex. en mortel.
- Skölj händerna i vatten och rulla små bollar med ca 2cm diamter.
- Rulla bollarna i smulorna och ställ dem kallt till servering.
Taggar: champagnetilltugg, getost, getostbollar, glöggtilltugg, jarlsberg
Vid Hishult i södra Halland ligger Holmana gårdsmejeri. Hit gjordes en av sommarens ostrelaterade utflykter. Ett charmigt litet gårdsmejeri med mycket stolthet. Här tillverkas smakrika ostar gjorda på opastöriserad ekologisk komjölk och så kan man fika gott på deras glasveranda.
Osten de är stoltast över och fokuserar mest på är Boels blå. Boels blå är en ost av roqueforttyp. Den är skarp i smaken och passsar väldigt bra med bra med fikonsylt. Den påminner lite om en kvibilleädel men med mjukare konsistens och mer balanserad eftersmak.
Boels vit är en ost som var lite svår att placera i något fack. Det är en ganska salt vitmögelost med mögelkanaler. Den påminner närmast om cambozola fast fastare och med en färskosttextur. Det är en ost med mycket smak, lätt syrlig men inte påträngande som går att äta väldigt mycket av.
Riktigt goda ostar båda två. Vi avnjöt dem i solnedgången med ett glas Moscatel de Setúbal. Ett minne väl värt att bära med sig genom vintern.
Taggar: Boels blå, boels vit, holmanagårdsmejeri, Ost, Ostturism
Äntligen fredag igen och för mig innebär det somvanligt Fredagsost!
För några veckorsedan fick jag en Camembert d’Isigny ifrån en arbetskamrat boende i Göteborgstrakten.
Camembert d’Isigny är en riktigt god nötig camembert med toner av färska champinjoner i smaken.
Osten fick till viss del dela uppmärksamheten med min favoritost Pont l’eveque och därmet också dela vinet som dracks till, Screw Kappa Napa. Detta vin passade jättebra till båda ostarna.
Pont l’Évêque är min absoluta favoritost. Visst finns det ostar som smakmässigt kan mäta sig med Pont l’évêque men det är något mer med Pont l’évêque. Vi har en lång historia ihop, osten följde oftast med i kylväskan hem ifrån bilresorna till Frankrike när vi var små och redan då var det en favorit.
Pont l’Évêque är en relativt smakrik kittost av komjölk ifrån normandie i frankrike. Osten har sägs ha anor ifrån medeltiden, fast då hette den Angelot.
Osten luktar härligt stall (gör inte alla riktigt goda ostar det?) och är mjuk men ändå fast om ni förstår vad jag menar. Det är alltid svårt att beskriva smaken på en ostmen förmig är detta en ost med mycket kittostsmak (kanske för att detta är sinnebilden för kittost för mig) med viss syra och aningen fruktighet. Skalet är ganska tjockt men inte hårt och har en aning beska som jag tycker balanserar osten perfekt.
Vi åt osten som den var med ett glas med Merlot, närmare bestämt en Screw Kappa Napa (98011 ) som passade alldeles förträffligt (klart över förväntan) till. Screw kappa napa imponerade annars inte speciellt på oss men till osten var det som sagt riktigt bra.
Taggar: fransk ost, kittost, Ost, pont l'eveque, Screw kappa napa
Förrra veckan fick jag äntligen möjlighet (och tog den) att besöka Örebros enda ostbutik Örebro ost. En trevlig liten ostbutik med viss tyngd på franska ostar vilket kanske inte är helt ovanligt. Jag hade bestämt mig för att det var kittost som gällde denna gång så det fick bli en liten Pont l’évêque, en bit Brebirousse (Brebis Rousse enligt butiken) och en bit Morbier (som kanske inte ska klassas som kittost men som är en av min mans favoritostar).
Brebirousse är en kittost gjord på fårmjölk som kommer ifrån Argental i Lyonregionen i Frankrike.
Ostens innanmäte är vitt utan struktur, kompakt men ändå mjuk och krämigt mild men ändå intressant. Smaken skriker inte kittost och fårostsmaken är distinkt på ett angenämt sätt. Aningen syrlig men väldigt god.
Till osten drack vi en Trimbach Riesling (se systembolagets 2639), ett torrt och ganska friskt vin ifrån Alsace. Detta var en oväntat lysande kombination iklass med den fantastiska kombon rosmarin cimbro och Amarone.
För den som inte dricker vin till så kan kombinationen med färska päron och Brebirousse rekommenderas.
Taggar: Brebirousse, brebis, Brebisrousse, kittost, Ost, Trimbach riesling
Förra veckan åt vi ytterliggare en ost, Per-Åke, ifrån vår närmsta ostmakare Ostbiten till fredagsost. Per-Åke är en ost som de själva hävdar är av camemberttyp, en vitmögelost helt enkelt.
Osten hade en härlig vitmögelyta med snygg textur och just detta exemplaret var välmoget, nästan rinnande i kanterna, allt tydde på att en god smakupplevelse. Per-Åke saknade helt den nötighet som jag förknippar med camembert och hade en syrlighet som jag snarare kopplar till en industribrie. Visst var det en god ost men jag har svårt att jämföra den med camembert.
Det verkar vara svårt för svenska ostmakare att göra goda vitmögelostar iklass med de internationella ostarna. Tillskillnad från grönmögelostarna där det finns flera riktigt riktigt bra. Kanske är det mjölken som är skillnaden men jag provar vidare och trots allt tycker jag att det är trevligt med de lokala ostarna. Det skänker lite extra känsla till ostintaget.
Till osten drack vi en god fransk cider, Cidre Dupont Reserve, vilket inte alls var fel.
Taggar: Ost, ostbiten, Per-Åke, svensk camembert
Vi försöker hålla helgluncherna enkla med t.ex. sill och smörgås eller som här kallskuret och tre sorters basiron ost Basiron Pesto, Basiron Röd pesto och en kryddigare variant (den i mitten). Lyxigt enkelt och super gott. Resterna av osten slank ner i matlagningen under veckan. Basironostarna är smakrika och mycket goda.
Taggar: Basiron, Basiron pesto, basiron röd pesto, kryddig basiron, Ost, plockmat
