fransk ost
Nu visas inlägg taggade med fransk ost.
I höstas gjorde vi en angenäm bekantskap med en för mig tidigare okänd ost, Petit fiancées de Pyrenées. Ett ovanligt långt namn på en ost kan man tycka, men låten inte namnet avskräcka detta är verkligen en ost för alla kittostälskare.
Petit fiancées de Pyrenées är en kittost gjord på opastöriserad getmjölk och härstammar ifrån Ariège i franska Pyrenéerna. Den har en fantastisk kittostsmak och med sin krämighet var den helt oemotståndlig. Den är inte lika kraftig i smaken som en Reblochon, som sägs vara något av en förebild för osten, istället tyckte jag att den påminde om den fantastiska osten Livarot.
Taggar: fransk ost, Fredagsost, kittost, petit fiancee des pyrenees
Crottin de chavignol är en av de stora ostarna ifrån Loiredalen i Frankrike. En opastöriserad liten getost som säljs i många mognadsgrader där våra exemplar nog får klassas som relativt unga.
En liten rund ost full av smak. Om caprinell är för nybörjare så är det här osten för den inbitne ostälskaren. Den är inte svår men den är en fyllig getost med komplex välharmoniserad smak som smälter i gommen. Perkekt match till champagne.
Jag kan tänka mig ett lyxigt champagnetilltugg med en bit crottin de chavignol på en tunn egengjord crostini och lite lite blåbärssylt.
Taggar: champagne launois pere et fils, crottin de chavignol, fransk ost, getost
Sommaren bjöd på ovanligt lite ost. Med semestern och det förlorade greppet om vardagarna försvann även fredagsosten märkligt nog men detta till trots så förekom det ett par omgångar med ostfrossa. Under den senare delen av sommaren bjöd mina föräldrar på ovanstående ostbricka fylld med goda ostar ifrån olika delar av europa däribland Caprinelle.
Caprinelle är en ganska snäll getost ifrån franska baskien. Konsistensen är hård men ändå mjuk och smaken är relativt mild och krämig. Den påminner om Puy du fou i både känsla och smak kanske ngt mildare. för den som finner sig skeptisk mot getostar så är detta en bra ost att börja med. Den är på inget sätt påträngande men är ändå fyllig och riktigt god.
Som så många getostar så passar den väldigt bra med blåbärsmarmelad. Denna kväll bjöds det på en blåbärsmarmelad med svartpeppar men även en blåbärsmarmelad smaksatt med rosmarin borde vara en hit.
Ostar uppifrån och vänster till höger: Vesterhavsost, Manchego, Caprinell, Puy du fou, Basiron Pesto, Getostrulle, Monte enebro.
Taggar: Caprinelle, fransk ost, Fredagsost, getost
Häromveckan intogs en ost som jag inte kan minnas att jag ätit förut. En ost som väl fyllde sin plats som fredagsost, Etorki.
Etorki är en ost ifrån Mauléon i franska baskien. Den är gjord på pastöriserad fårmjölk som pressats och lagrats. Det är en mjuk hårdost som smälter i munnen. Doften är fyllig men inte påträngande och smaken är inte helt olik en fransk bondost väldigt fyllig men ändå snäll i smaken. Den skriker ingalunda får om det är någon som är rädd för det.
Till Etorkin så drack vi en Langhe Nebbiolo Pio Cesare som med sin fruktighet och sin fyllighet passade riktigt bra till osten.
Taggar: etorki, fårost, fransk ost, Fredagsost, langhe nebbiolo, pio cesare
En bit Livarot och ett glas Trimbach Riesling ifrån 2008 är en utmärkt avslutning på en fredags middag.
Livarot som är en av de absolut mest kända kittostarna härstammar ifrån byn Livarot i Normandie. Den sägs ha en historia som börjar redan på 1600-talet och precis som så många andra ostar så var det munkar som gjorde den. Osten kännetecknas av sin runda form med de fem vasstråna som är lindade runt. Just de fem stråna sägs ha gett osten sitt smeknamn colonel (översten).
Det här är ingen ost för tveksamma ostätare. Smaken är kraftfull och fyllig med viss syra och sälta, aningen nötig med pikanta toner.
Kittostar lämpar sig, i min mening, bäst att avnjutas i sin ensamhet tillsammans med ett gott glas vin (gärna lite kraftigare vitt vin med viss syra i) och möjligen en bit bröd. Alternativ dryck kan tänkas vara någon kraftigare fransk cider om osten inte är för mogen eller kanske ett glas calvados.
Taggar: fransk ost, kittost, Livarot, Trimbach riesling
Den senaste fredagsosten i ordningen var en fransk hybridost Rochebaron.
Rochebaron är en mjuk ost gjord på komjölk som kommer ifrån Auvergne i södra frankrike.
Det är en riktigt krämig ost med stänk av blåmögel i. Ytan är grå av de smakliga mögelsvamparna och osten har en tydlig smak av blåmögel men utan att förlora sig till blåmögelostlandet helt. Det är en synnerligen lyckad blandning av krämig vitmögelost och ädelost.
Denna ost ackompagneras troligen lämpligast med något lättare dessert vin. Det fuktiga varma vädret gjorde det helt omöjligt att tänka sig de röda varianterna och alldeles försent slog det mig att något vitt dessertvin kanske kunde funkat. Istället blev det ett kallt vitt vin om jag inte minns helt fel en Gewurstraminer. Osten förtog vinet en aning men det var inte oangenämt.
Taggar: fransk ost, grönmögelost, hybridost, Rochebaron
Härligt fredag igen och dags för fredagsost!
Denna vecka blir det camembert och jarlsberg i all sin enkelhet med goda tillbehör men förra veckan åt vi upp den sista biten Comté.
Comté är en av de stora och omtalade franska hårdostarna. Den produceras av opastöriserad komjölk i de vackra trakterna runt Jura bergen i Franche-Comte i frankrike.
Denna fantastiska ost har en nötig lite fruktig karaktär med mycket smak. Comté säljs med olika lagringslängd, vilken lagring min ost fått vet jag tyvärr inte men jag gissar på att det inte var den mest långlagrade.
Osten ger mig en direkt känsla av schweizerostar, appenzeller mfl. men den har faktiskt en hel del gemensamt med ostar som jarlsberg och gréve.
Vi han prova osten till lite olika drycker. Den intressantaste kombination var comté med ett glas torr sherry, Dry Amontillado. Det funkade förvånandsvärt bra och jag kan tänka mig att det skulle funka ännu bättre med en riktigt långlagrad comté.
Annars var favoritkombinationen Windsor Zinfandel som är en förhållandevis lätt och fruktig zinfandel.
Taggar: comté, fransk ost, pressad ost, sherry, Zinfandel
Härligt det är fredag igen!
Denna fredag har vi en god bit Comté som väntar på oss men förra fredagen smaskade vi i oss en bit Tomme de Chèvre. Förra våren gjorde jag ett blogginlägg om en annan Tomme de Chèvre. De två må ha samma namn men de delar inte mycket mer. I butiken kunde man tyvärr inte svara på ursprunget för denna ost (eller rättare sagt så ville de nog inte ta sig tid till detta tyvärr).
Hursom helst så var denna variant inte bara en ovanligt vacker ost (för det var den verkligen) den var också en halvfast ost med krämig och rik smak. Kraftig och fyllig men ändå mjuk smak om man nu kan säga så. Jag kunde inte känna mycket av get i den. Den påminde mig faktiskt om en bondost som fick agera fredagsost i somras men om man skulle jämföra bredvid varandra skulle skillnaden säkert vara stor. Kanske är det den krämiga fylligheten som är lika. Torkade fikon gjorde sig utmärkt till denna ost.
Till osten dracks ett glas Chablis Saint Martin 2008. Det var gott till men ännu bättre kunde det kanske varit med ett kraftiga och något torrare vin till.
Taggar: Chablis, fransk ost, getost, Tomme de Chèvre
Reblochon är en ost med lång historia. Den sägs härstamma ifrån 1300-talet så man kan ju verkligen inte anklaga den för att vara ett nypåhitt. Osten produceras i Savoie nuförtiden men det sägs att den gjordes även i italienska alperna en gång i tiden.
Reblochon tillhör ostarna som kan bidra med starka odörer i kylen. Det är en lätt pressad ost gjord på den extra feta komjölken ifrån slutet av mjölkningen (åtminstone var det så ursprungligen).
Själv tycker jag att just Reblochon är en ost som blir förmycket om den är övermogen men denna gång var den perfekt, krämig och subtil i smaken. Smaken är smörig men ändå smakrik med lite stalliga toner.
Till osten drack vi en Gobelsburg Grüner Veltiner 2008. Ett frisk, kryddigt (toner av ingefära kan kännas om man anstränger sig) och aningen fruktigt vin som passade utmärkt till reblochon men som även gör sig bra till getost (provade till en getbrie och en lagrad holländsk hård getost) och ett riktigt bra sällskap till sushi.
En Chablis eller ej ekad Chardonnay borde vara ett bra alternativ som vin.
Taggar: fransk ost, Grüner Veltliner, Ost, pressad ost, Reblochon, vitmögel ost
Det är fredag och det är återigen dags för en god ost. För några veckor sedan åt vi en mycket god ost Grès des Vosges.
Grès des Vosges är en smakrik kittost med sitt ursprung i Alsace (Les Vosges bergen). Bladet på ytan är ett litet ormbunksblad som väl är något av grès de vosges kännetecken.
Denna lilla ovala ost har ett tunt ljust orange skal som är aningen klibbigt. Osten badas tydligen delvis med kir vilket jag inte kan säga att jag kände.
Doften med påträngande stallkänsla påminner starkt om munster. Smaken är krämig fyllig med viss beska och påminner en hel del om munster.
Detta är en ost för alla oss som gillar smakrika stinkande ostar.
Till osten drack vi en Laroche Bourgogne Chardonnay, men vi konstaterade att ett vin med mera syra typen Riesling ifrånAlsace skulle ha gjorts sig bättre till.
Taggar: fransk ost, Grès des Vosges, kittost
Pont l’Évêque är min absoluta favoritost. Visst finns det ostar som smakmässigt kan mäta sig med Pont l’évêque men det är något mer med Pont l’évêque. Vi har en lång historia ihop, osten följde oftast med i kylväskan hem ifrån bilresorna till Frankrike när vi var små och redan då var det en favorit.
Pont l’Évêque är en relativt smakrik kittost av komjölk ifrån normandie i frankrike. Osten har sägs ha anor ifrån medeltiden, fast då hette den Angelot.
Osten luktar härligt stall (gör inte alla riktigt goda ostar det?) och är mjuk men ändå fast om ni förstår vad jag menar. Det är alltid svårt att beskriva smaken på en ostmen förmig är detta en ost med mycket kittostsmak (kanske för att detta är sinnebilden för kittost för mig) med viss syra och aningen fruktighet. Skalet är ganska tjockt men inte hårt och har en aning beska som jag tycker balanserar osten perfekt.
Vi åt osten som den var med ett glas med Merlot, närmare bestämt en Screw Kappa Napa (98011 ) som passade alldeles förträffligt (klart över förväntan) till. Screw kappa napa imponerade annars inte speciellt på oss men till osten var det som sagt riktigt bra.
Taggar: fransk ost, kittost, Ost, pont l'eveque, Screw kappa napa
chezsofia